Jourlinjer för visselblåsare har en given fördel dvs. att fler varningar kan rapporteras. Det är däremot inte helt klart hur man implementerar en jourlinje för visselblåsare i sin integritetspolicy på bästa sätt. Inte än i alla fall.
Den ledande amerikanska aktören inom jourlinjer för visselblåsare menar på att den mest praktiska kunskapen och erfarenheten finns att hitta hos amerikanska företag. De flesta jourlinjeleverantörer – teletjänstcentralerna – finns i USA och är därmed anpassade efter amerikanska riktlinjer och omständigheter. Personalen hos amerikanska företag är så pass vana med jourlinjerna för registrerade företag, så detta är inget nytt för dem. Detta är dock inte detsamma för anställda som arbetar på den europeiska kontinenten. Jourlinjer för visselblåsare är än idag ett relativt outnyttjat (och icke uppskattat) verktyg inom Europa om man ser till antalet anmälningar som görs i USA gentemot Europa.
Vi är rätt säkra på att den lägre siffran inte beror på att det finns färre problem på den europeiska kontinenten. Precis som i USA utför människor oacceptabla gärningar även i Europa. Den låga siffran betyder därmed att många av problemen inte har kommit upp till ytan än.
Lösningen är dock inte att bara implementera den amerikanska modellen. Det handlar om kulturella skillnader och en direkt överföring av den amerikanska modellen kommer troligtvis inte att få fler européer att använda jourlinjerna. I de engelsktalande länderna fokuserar man främst på att skydda visselblåsaren, få in så många tips som möjligt via jourlinjerna och betona de juridiska aspekterna vid inlämning av tips. I USA lägger man exempelvis inte lika stor vikt på sekretesskydd eller potentiella risker för grupperingar. Detta ensidiga tillvägagångssätt har lett till missnöje och kontroverser på den europeiska kontinenten. Detta handlar mycket om de starka känslor som jourlinjerna väcker i många europeiska länder och får människor att tänka på förräderier under andra världskriget, ogrundade anklagelser under den franska revolutionen, det spanska inbördeskriget och andra auktoritära regimer som belönat människor som anmält de som stått upp mot ockuperande makter eller regimer. Detta motstånd märks främst av tillämpningen av sekretesskydd och lagar för arbetstagarinflytande. Det behövs därför ett nytt tillvägagångsätt för att skapa en miljö där européer känner sig bekväma att lämna tips. Detta omfattar integritetsaspekten, arbetstagarinflytandet och att även den anklagades rättigheter samt kulturella och historiska aspekter respekteras.